Rätsida

Det finns inte mycket att rapportera från en tennismotionärs vardag, inte när vädret är så oberäkneligt och allmänt bedrövligt. Det blev en timme i fredags med träningkompisen Joakim, där det såg hyggligt ut. Eller så var det en illusion av hygglighet orsakad av kompisens onda rygg. Rysaren i sammanhanget var väderprognoserna. Vi hade timmen bokad mellan nio och tio på morgonen och jag följde väderrapporterna noga. Prognosen utlovade uppehåll utom mellan åtta och tio, vilket skulle ge oss en regnskur mitt i tennistimmen. Väl på plats blev det tvärtom. Ett lätt duggregn avtog, för att ge oss lugn och ro under träningen, för att sedan återupptas när vi knallade av banan. Så mycket för modern metereologi. Nästa gång kanske jag ska ställa mig i ett currykryss, kisa mot horisonten och göra mig en inre bild.

En annan rysare var att följa anmälningarna till Tranås Claycourt Open (internationellt så det förslår, till namnet) på Ten Tour Online, en av de tre tävlingar som står på en klåpares tuffa grusagenda i sommar. Ända in i det sista såg det ut som att B-klassen, upp till 200p, skulle bli starkare än A-klassen. Dessutom ståtade B-klassen med den ende deltagaren med över just 200p?! Lite korrigeringar och sena anmälningar gjorde att det blev rätsida på arrangemanget. Jag får gratulera hemmaspelarna till lottningen, återigen hade samtliga goa gubbar från arrangörsorten turen att slippa seedade spelare, hela bunten (Nu retas jag lite... ;-)

Jag kollade in Madridfinalen igår, på en fulström i datorn. Jag var inte förskräckligt imponerad av Nadals spel, däremot hans inställning, oj oj. Jag var mer icke-imponerad av Federers oförmåga att ta de chanser han fick. Det kan nog hända spännande saker i Paris, det kan nog ske en och en annan överraskning där, på bådas bekostnad.