Det är mycket nu. Direkt efter helgens utflykt till Tranås kom så Måndagsdubbeln som löken på laxen. Joakim hade lockat med mig och i lag The Klåpers gjorde jag "riktig" debut i Måndagsdubbelsammanhang. Klåpare mot tävlingsjuniorerna i lag Lirarna, allt annat än oviss utgång, eller?
R Nydahl/J Sälgeback - A Ericksson/C Appelgren 1-7, 3-4
Oj, här gick det undan. Det tog ett helt set, eller en halvtimme, att vänja sig vid farten. Tävlingsungdomarna klappar till bollen ordentligare än vi motionärer. Fast, konstigt vore det väl annars. Så gamen rasslade iväg.
Antingen slog motståndarna av lite på farten, eller så hittade vi någon slags rytm, för i början av andra halvleken tog vi ledningen med 3-0 och hade bollar fram till 4-1. Vi skojade om att börja maska, men stod över sådant och lät istället ungdomarna göra en snabb omkörning.
Joakim hade födelsedag och firade detta med att spela riktigt bra. Han höll jämna steg med tävlingsjunisarna, till skillnad från mig som tidvis mest fredade mig bland projektilerna i duellerna. Jo, ett par småläckra undanläggningar och gubbiga forehandslicar bjöd jag på. Jag önskar att jag kunde spelat bättre, bjuda på lite presenttennis, men så var icke fallet.
En sträckning i ljumsken råkade jag dessutom ut för, halvvägs in i matchen. Märkligt nog fungerade min tennis bättre efter att jag parkerat och slutat röra mig. Vad säger det om mitt spel egentligen? Vi får se om jag pallar match i Majligan imorgon eller om jag måste be om uppskov alternativt lämna w.o. för just nu gör det ordentligt ont.
No comments:
Post a Comment