88,08

Nä, det är ingen radiofrekvens på FM-bandet. Det är en siffra som visar precis hur bra är jag i tennis. Varken mer eller mindre.

Idag trillade den nya tennispoängen in. Inte för att den spelar någon roll, egentligen. Summorna som redovisas ska alltid tas med en nypa salt. Beroende på matchande och matchandets omgivning kan den här värderingen slå alldeles åt käppskogen ibland. Det kan simma omkring fantastiska spelare i den tvåsiffriga regionen och tämligen mediokra tävlingsspelare kan ha hundratals poäng.

I mitt fall stämmer det ganska bra. Jag är en motionär som gillar att tävla ibland och därför passar fint i C-klasserna, upp till 100p. Min ambition, däremot, är att etablera mig på tresiffrigt, att bli så bra att jag kan spela B-klasser istället.

Det är en bit kvar. Jag har visserligen arsenalen, flåset och tänket, tycker jag. Men det är fortfarande svårt att få ihop det hela. Det är lite vingligt, helt enkelt. Vissa dagar kan jag förvåna mig själv med att spela jämnt med riktigt duktiga lirare, andra dagar kan jag klappa samman fullständigt mot spelare jag borde avfärda med en gäspning.

Men, det är ju det som är det härliga med sporten. Att det hela tiden kräver utveckling såväl som inveckling. Dessutom är det ett långsiktigt projekt, där målet finns bortom horisonten och det är hemskans kul på vägen.