Sunday, January 2, 2011

Ett tennisår gick

Det numer gamla året, 2010, var nog det året jag för första gången närmade mig de tidiga tonårens tennis, vad gäller bulk. Jag spelade i snitt 3,5 timmar tennis i veckan förra året. Det märks, inte minst på fysiken, där jag numer kan spela vidare dag efter dag utan att gå krokig som en ostbåge dagen efter tuffa matcher, som jag tidigare gjort .

Under året spelade jag hela 28 tävlingsmatcher i singel och dubbel, diverse interna ligor oräknade. Jag vann 19 matcher och förlorade 8 stycken. Inte illa av en medelålders motionär.

Jo, jag har blivit en bättre spelare, helt klart, så målet inför året är nått, med råge. Detta tack vare ökad träningsdos, hårdare matchande och Bernth Martinsson.

Nästa år är det ”förlorade året” Jag är äldst i klassen och väntar egentligen bara på att få träda in i H45 och veteranvärlden 2012. Så jag ska nog trappa ner tävlandet och förhoppningsvis bibehålla träningsdosen under kommande året, tänkte jag.

Som racketkonnessör blir nog 2010 svårslaget. Jag började året med att börja spela med Pim-Pims gamla PC600/PT10:or och avslutade det med att i sista skälvande minutrarna handla in några av Aspelins gamla PT57:or. Däremellan fick jag fatt på 5 st fabriksnya Kennex Golden Ace och efterskänktes ett av Edbergs gamla racketar. Detta går ju inte att toppa, så jag lägger ner jakten på racketar och vårdar de finfina jag nu har fyllt mitt förråd med.

Åsså började jag stränga igen. Roligare än vad jag minns, särskilt som jag slipper otåliga kunder.

Sedan fick ju jag och lillkillen nästan klämma på Federer, när vi hade bästa platserna på Sthlm Open. En höjdare.

Till slut, så har jag och lillkillen haft riktigt kul under de mornar och ibland andra strötimmar vi kämpat på med hans grunder. Det går långsamt, men det går framåt.

Jo, vad ska jag göra med den här bloggen? Det har gått ett år nu och meningen var ju att spegla en annan tennisvärld, den motsatta på spektrat, uppochnervända världen, då alla andra tennisbloggar rör sig i toppen av tävlingsvärlden, liksom. Har det funkat? Är någon road? Vad kan den utvecklas till? Jag tänker och tänker… Hjälp mig gärna.



Hjälp!? Tänk om jag gillar dem. Då har jag plötsligt ett delikat problem, hmm... (foto: Istvan Zsiga)

4 comments:

Hank of Sweden said...

Varje gång man ser det finns ett nytt inlägg på din blogg så är det ett litet högtidsmoment. Då stngs jobbtelefonen av, en kopp kaffe hälls upp och man lägger ett par minuter av att läsa igenom dina välskrivan texter med en fin touch av humor och får återigen ett stort sug att gå ut på tennisbanan med raska steg.

Hoppas du fortsätter (med bloggen..) 2011 Roger!

Unknown said...

Roger!
Jag läser din blogg med stor behållning, även om jag då och då hoppar över racketkavalkaden. Jag vet att andra VTS-are också följer den.
Bloggar av den här typen är viktigare än de, som refererar från de stora arenorna. Bredden är angelägen också i tennisens bloggvärld.
Kör vidare!
Åke

Hedström said...

Din blogg är riktigt trevlig att läsa. Jag spelar tennis på ungefär samma nivå som dig och gillar dina skildringar av träningar och matcher m.m. Jag blir avundsjuk på er som får vara aktiva i Växjö, det känns verkligen som klassisk tennismark. Keep on!

AndreasLindholm said...

Ja, kör på. Det här den mest relevanta bloggen jag hittat hittils om hur man kan utveckla sin tennis när man inte tillhör ungdommarna.