Det är drygt tjugo år sedan jag sålde av min gamla vevmaskin. Det var ett riktigt Sisyfosarbete hemma i bruksorten under att antal år. Och ärligt talat fanns det de, som min kompis Björn, som gjorde det mycket bättre (Och en hel drös som gjorde det duktigt sämre i o f s...). Jag var innerligt trött på strängandet och trodde aldrig att jag skulle komma i närheten av en maskin igen.Men, igår fick jag med mig Björns gamla trotjänare hem, då han uppgraderat till en riktig värstingmaskin. Man är väl inte sämre karl än att man kan ändra sig. Så nu blir det strängning till husbehovet och när andan faller på. Det ska bli spännande att se om handgreppen sitter kvar i nånstans i ryggraden.
Jag kommer att sakna den mysiga känslan av att, med kaffekoppen i handen, åse Björn finlira med sin gamla "crank-maskin" och lägga på säsongens strängar åt mig. Nu får jag väl klara mig själv. Allt medan Björn monterar på sina racketar på sin monstermaskin som sedan strängar racketen alldeles själv, för det gör väl elektroniska vidunder som nedan, eller?
2 comments:
Har Björn shoppat ett Yonexmonster? Den kostar väl i nivå av övre 5-siffrig nivå !?!?
Förresten, får vi se klåparn´n i Eksjö helgen 12-14 nov?
Jo, han har uppgraderat sig å det grövsta, till det grövsta som finns på marknaden, vad jag förstår. Inte illa för en hemmasträngare ;-)
Min kompis och "Personal Stringer" tar det här med strängning på allra största allvar, han är en virtuos, så jag är glad att han hittade monstret.
Björn dumpade sin gamla trotjänare, sin "crank" hos mig, en subtil hint om att jag kanske borde klara mitt strängande själv och inte hänga hos honom i tid och otid, he he.
Björn, du slipper mig inte ändå :-)
Lycka till ute i hetluften, Hank. Kom hem med en pinne, minst!
Post a Comment