När nu lillkillen var så stor att han skulle börja dänga på de hårda gula bollarna, behövde han ny racket. Det var inte lätt att hitta något, alla juniormodeller var ju alldeles för lätta, dessutom hade de tjocka ramprofiler som inte skulle ge lillkillen någon kontakt med bollen, knappt. Något som är mycket viktigt när han ska lära sig korrekt teknik. För vad är tanken med dessa superlätta Babolat-/Head-/Princeblaffor som erbjuds? Att kidsen direkt ska utveckla vindrutetorkarforehand och toksvinga i open stance?
Jag funderade på olika vägar, letade efter ett så ”enkelt” racket som möjligt, utan framgång. Jag lekte även med tanken på att såga av ett gammalt träracket. Men, så hittade jag det jag letade efter, på tyska Ebay, såklart. Två stycken tjugo år gamla Wilson Pro Staff 6.0 Original, i juniormodell. För en spottstyver.
Dessa fungerar alldeles utmärkt. De är kanske lite tunga för en sjuåring, 325g (med Tournagrip, såklart!) vilket är tyngre än många seniorracketar idag. Men lillkillen har redan börjat lära sig att använda teknik istället för kraft, för att möta bollen. Dessutom är han tvungen att träffa rent, i den lilla träffytan. Karaktärsdanande på nåt sätt. När vi tränar tillsammans använder jag såklart en av mina egna gamla PS85:or, vilket han tycker är extra kul, vi har ju ”samma” racket, då.
Medveten om att problemet säkerligen återigen kommer uppkomma om/när han ska byta till seniorracket om två-tre år, så har jag redan börjat hamstra lämpliga modeller åt honom att testa ifall tennisintresset består...
No comments:
Post a Comment