En kuriositet!

Kolla riktigt noga, gott folk. Det här är en högst ovanlig syn. Bilden är från i somras men intressant ändå, i mina ögon.

Efter X antal timmar under våren och sommaren hände detta. En sena brast, eller rättare sagt två!? Jag blev alldeles paff och letade fram mobiltelefonen för att ta en bild för att skicka till mina tenniskompisar.

Under de senaste fem-tio åren har jag inte slagit av en endaste sena. Förr i tiden hände det, men då brydde jag mig inte om strängningarna och med hjälp av tiden och utmattning kunde jag till slut gnaga av en strängning. Nu hinner jag, eller min personlige strängare Björn, klippa bort dem innan de brister.

Björn säger att min oförmåga att slå sönder strängar beror på att jag slår så löst på bollen och inte använder nymodigheter som topspin.