Jag passerar Skogsudden på väg till och från jobbet. Där har jag stannat en kort stund när det vankats JSM-tennis. Två gånger har jag sett halvvuxna tjejer spela ett härligt grisspel, vilket värmer hjärtat lite extra efter allt bombardemang annars. Ena gången var det en tjej som höll uppe spelet riktigt bra, trots begränsad arsenal och övermäktigt motstånd. Nu visade kanske siffrorna något annat, men det var riktig nerv i matchen då det grisades riktigt ordentligt. Den andra gången var det ett mer finessrikt grisspel, där den ena tjejen hittade ett mönster där hon helt enkelt avväpnade motståndaren trots att båda tjejerna hade likvärdig repertoar. Hjärnan avgör.
Kanske är det ingen slump att det är just tjejer som visar spelintelligensen. Jag har en svagt underbyggd teori om att 90% av alla killar i yngre tonåren helt enkelt är muppar och borde hållas bakom lås och bom till hormonerna stabiliserats och det blivit folk av dem. Det kanske är för mycket begärt att begära Kasparov-drag på banan i den åldern.
Grisspelet är underskattat. Vill man vinna är det inte alltid kraft eller elegans som gäller. Jag minns att jag hade, typ, 0-37 i matcher mot en klubbkompis från förr, jag vet detta för att han hade en bok där han förde statistik över sin tennis. En dag bestämde jag mig för att vinna och spelade då 100% på hans backhand och då företrädesvis slice där jag plockade ur farten ur spelet. Visst, jag hade inte specielt kul under min mission men det funkade.
Ovan anekdot påvisar kanske mer ett spel som gränsade till "junkspel", vilket är en mer ondsint variant av grisspel. Kanske värd ett eget kapitel en dag.
No comments:
Post a Comment