Friday, July 29, 2011

Ekenässpelen 2011

Inte många turneringar på agendan, här lyckades jag ändå knö in en liten tur till Vetlanda, C-klassen.

Roger Nydahl - Jonas Hämäläinen 4-6 0-6

Det var förmodligen den absolut bästa "dåliga" spelare jag mött. Såklart inte dålig alls, så jag får försöka förklara. Alla motståndarens slag var pastejer, jag har aldrig spelat mot en senior med så "lösa" slag, de flesta damspelare jag tränat mot har mer tryck i slagen. Serven var spikrak och lättläst. Inga slag hamnade bortom min räckvidd. Så, vad var problemet?

Han var snabb och motade tillbaka allt. En "retriever" av toppklass, alltså.

Och, han var bättre än mig, vann förtjänstfullt.

Sedan hade jag en av mina sämre dagar, sämsta dagar, ska erkännas. Jag fick hur många lägen som helst att plocka lätta poäng. Men, jag slog ut bollarna. Det var bara jag som missade idag. Trots detta var det jämnt, jämnare än vad siffrorna visade. Allra helst i andra set!? Jag hade gameboll i alla mina servegame utom ett, till detta lyckades jag inte förvalta an enda breakboll, trots att jag hade sådana i alla game utom ett också. Det känns futtigt att skriva att jag faktiskt kunde vunnit den här matchen då siffrorna visar nåt helt annat, men så känns det faktiskt.

Sedan så tycker jag att fördelningen av "skitbollar", alltså linjebollar, felstudsar och nätrullare inte var särskilt rättvis heller.

Jag vill så gärna spela om den här matchen.

Det var regntunga banor, ja, det var regn, typ. Lite intressant att se hur olika vädrets makter hanteras av tävlingsledningar. Här spelade vi i duggregn, på regnhala banor där vi halkade omkring och där varje vändning resulterade i decimeterdjupa hål som slets upp. Hade det varit i Strandbjörket hade Åke & gänget med all säkerhet pekat med hela handen och församlingen hade avhysts omedelbums.

Nu efteråt grämer jag mig lite över att jag faktiskt ödslade en ny fin strängning med natursena på att spela i regn.

Just ja, jag har ju spelat Ekenässpelen en gång tidigare, för tjugofem år sedan. Jag får väl återkomma som sjuttioåring då.

No comments: