De sista passen med lillkillen i veckan har varit otroligt inspirerande. Han verkar ha hittat nyckeln till den här grejen tennis. Hans forehand sitter som en smäck, bättre än min tekniskt. Hans enhandare till backhand fullt duglig. Roligt att det börjar funka.
Detta så länge jag slår snälla bollar, detta under första halvtimmen. Sedan glömmer han bort att röra på fötterna, att ställa sig rätt, att vrida upp. Säkerligen orsakat av trötthet kombinerat med bristande koncentration. Men ändå!
Igår slog han dessutom in fler servar än ut!? Det här sista tror jag i o f s var en slump, vi har inte kommit så långt på den här fronten att jag kan ge honom all den äran.
Allt blir så mycket roligare för honom när det börjar funka. Såklart.
No comments:
Post a Comment