Nästan precis ett år försent spelades förra årets final i klubbmästerskapen ute i Öjaby.
Roger Nydahl - Andreas Eidenskog 0-6, 6-7
Så nära har jag aldrig varit att ta set av Andreas. I andra set hade jag 5-3 och egen serve. Jag gick även fram till 6-5, utan att kunna knyta till säcken. Just att knipa ett set av min klubbkamrat är min målsättning just nu, därför grämer jag mig lite i efterhand.
I första set spelade jag min bästa tennis på länge. Ändå fick jag inte med mig ett endaste game. Det säger kanske nåt om hur bra motståndaren spelade. Andreas mosade mig så fort jag tappade längd. Ändå var det uppmuntrande på nåt sätt. Jag kände på mig att om jag hänger i med det här fina spelet så kommer gamen trilla in, vilket de gjorde i andra set.
Jag försökte vårda bollen och jobbade extra på servereturerna. För att mixa upp spelet attackerade jag även på korta andraservar och på de få korta bollar jag fick. Jag rörde mig också bättre än på länge. Det får jag tacka Ken Rosewall för, efter att ha tillbringat en inspirerande stund vid datorn, framför gamla svartvita klipp.
Så här försökte jag spela:
Troligen liknade ovan inte vår motionsbatalj det minsta. Men det gäller att ha en målbild, ju.
No comments:
Post a Comment