Rossignol F230 Graphite. Inte mer än ett helt vanligt racket.Till skillnad från F200:an som är en helt unik upplevelse, är denna utveckling eller fortsättning inte mycket till racketupplevelse. Missförstå mig rätt, det är en helt okej spade. Bara det att formen och namnet utlovar lite mer. Det verkar som att Rossignol inte lyckades följa upp succén med F200:an, modellerna som följde blev allt lökigare, och till slut lade de ner.
Rossignol hade en hygglig del av kakan i slutet av sjuttiotalet, början av åttiotalet, med både spelbara modeller och affischnamn. Men precis som i många andra branscher slukade ett fåtal större varumärken de mindre och vi hade tio- femton år senare en handfull tillverkare som dominerade. Idag är märkligt nog tre märken så gott som lika stora, med ett par som simmar strax bakom. Jag hade satt pengarna på att det skulle vara två, som i många andra affärsområden. Kanske är det en för mycket? Vem av Wilson, Head eller Babs måste ta klivet ner? Resten av rackettillverkarna är marginella och kuriositeter, egentligen. Visst, Prince & Yonex säljer mycket till motionärer, men de har definitivt tappat som varumärken.
Det vore spännande med en uppstickare. Om en ny amerikansk fixstjärna skulle segla upp och tjurskalligt skulle hålla kvar vid sina Pro Kennex eller nåt sånt.
No comments:
Post a Comment