Rätt grejer – fel grejer

Jag tänkte minimera materialtugget ett tag nu, för att inte trötta ut eventuella läsare med balanspunkter och svingvikter. Men, nu kan jag inte hålla mig.

På lunchtennisen finns en äldre herre, gissningsvis i sjuttioårsåldern. Ett rejält fint tillslag på bollen men av förståeliga skäl vissa svårigheter att röra sig i sida och djup. ”Slå hårda bollar mitt på honom, så ska du få se” säger Coach M. Och, då kommer de tillbaka stenhårt, hela tiden.

I vilket fall, jag har glatt mig åt att denne grånande spelare använder riktiga doningar, ett LM Prestige MP. Detta till skillnad från hans gelikar som utan undantag använder monstruösa widebodyramar med årsgamla strängningar. Nu i måndags spelade jag dubbel med gentlemannen i fråga och upptäckte då på närmre håll att hans racket minsann inte var av den vanliga sorten, utan var en PT57:a!? Obetalbart! Så jäkla gött!

Ibland spelar slumpen oss härliga spratt, den racketen hade inte kunnat hamna i rättare händer. Att han sedan hade köpt den begagnad i tennisshoppen för hundralappar omedveten om att handsnickrade Pro Stock-racketar av den modellen betingar tusentals kronor på köp/säljforum på nätet gör det hela än roligare. Hoppas nu att racketen inte hamnar i en garderob till slut eller att något okunnigt barnbarn skrapar ihjäl racketen på en parkeringsplats. Fast det skulle i och för sig vara en skön grej det med.

En annan racketreflektion. Jag satte en PC600/PT10:a i händerna på en av tävlingsjuniorerna förra veckan. Vilken skillnad det blev, som natt och dag! Bollen fick direkt en ordentlig extra skjuts och spinn. Och ljudet sen, det bara small vid träffen.

Lite sorgligt är det, att så många av de yngre spelarna verkar vara så omedvetna om sitt materialval. Rätt racket och rätt strängar kan göra enorm skillnad. Jag ser flera uppenbara felmatchningar mellan tjej/kille och material här hemma i hallen. Det här med materialhjälp är tränarnas ansvar, tycker jag.

Nedan är saxat ur en krönika skriven av Magnus Gustavsson:

”...Här kan jag ibland reagera på hur flera yngre spelare tänker. De blir erbjudna sponsorkontrakt där de får ett antal spadar och där de känner att de har sparat in lite pengar. Problemet blir dock att de spelar betydligt sämre därför att de inte varit noggranna i sitt val av leverantör för att utvecklas. En spelare som slår relativt platt ska inte ha det racket som Nadal har och en spelare som spelar springer och toppar a la Nadal ska inte ha Robins racket. Vad tror ni skulle hända om Nadal skulle spela med Robin Söderlings tätsträngade, supertunga Headracket och spela det spel han gör och Robin fick Nadals racket som är mer glessträngat och inte alls lika tungt som Robins? Jag är övertygad att man definitivt skulle få hitta dessa både herrar långt ner på resultatlistan...”