Saturday, November 6, 2010

Champions Choice 2

Signaturen MP önskade fördjupning kring “Champions Choice”, vilket jag mer än gärna bidrar med. Istället för att gömma det i en kommentar, så får det bli ett nytt, eget inlägg.

Champions Choice är som bekant Wilsons namn på Federers strängning, vilken finns att köpa som färdigt set. Det Federer använder är natursenan på längden, Alu Rough på tvären. I Wilsons påse finns egentligen 6 m Babolat VS Touch (1.30) fast under Wilsons namn och lika lång stump från Luxilon, ett varumärke som Wilson på omvägar numer äger.

Man kan stränga upp denna kombo som Federer, eller tvärtom med Luxilon på längden och natursenan på tvärsen. Förenklat kan man säga att natursena på längden ger dig känslan av natursena, med en touch av polyester, en sniff bara. Och vänder man på steken får man polyesterkänsla med en touch av naturkänsla, knappt märkbar, försumbar. Den senare föredras av de flesta proffs som kör denna kombo.

Så, vill man spela natursena väljer man den första varianten. Vill man spela en dyr polyesterhybrid, spelar man den senare. Båda är grymma! Det är upp till den enskilde spelaren att välja väg.

En del hävdar att natursenan på tvären enbart är en lyx som proffs unnar sig för att de kan, just, unna sig den (varför slickar sig hunden i skrevet...). Samma tyckare anser att det går att byta ut den mot valfri multifilament av den finare sorten, en betydligt mer ekonomisk väg.

Vad gäller hållbarheten (läs här: hur länge den håller trycket), så tycker jag att natursenan är betydligt bättre än polyestern, vilket inte minst märks, rent fysiskt, när man strängar polyester på längden. Då ”deformeras” racketen efter ett tag, då strängarna på längden (polyn) markant tappat i hårdhet och naturen på tvären fortfarande håller spänningen. På mina flexibla PC600:or ser det helt enkelt inte klokt ut och jag törs inte låta en sån strängning ligga kvar i utan klipper bort den när jag laborerat klart med denna. Nu är jag ett stort fan av natursenor, använder dem bara på längden, så detta problem uppstår inte för mig, längre.

Jag använder inte moderniteter som topspin, så jag slår inte av mina strängningar alls. Vilket gör att en natur/poly-hybrid kan gå tjugo-tjugofem timmar utan problem. Jag har i själva verket bara slagit av en enda sådan hybrid på två år, de andra har jag fått klippa bort, när jag strängat om inför ute-/innesäsong. Enbart polyester i racketen skulle förmodligen hålla en livstid för mig, rent fysiskt, men den ”dör” tyvärr efter en handfull timmar, känslan försvinner, och dessutom skadar den mig.

Det är knepigare att lägga på natursenor, så jag skulle nog vilja anförtro detta jobb till en mer erfaren strängare. Natursenan har en förmåga att brytas om den inte hanteras varsamt, så det är lätt att sabotera trehundra spänn om det skulle nysta sig lite. Strängare av den äldre skolan, som är vana vid att hantera fårtarmar brukar ha det varsamma handlaget i ryggmärgen.

Om man inte kan handla billigt i exempelvis USA, så får man vara lite klurig för att komma billigt undan när det gäller natursenor. De svenska tennisshopparna, även de på nätet, tar hutlöst betalt för natursenorna. Ett set Champions Choice kostar mellan 400-500 kronor. Själv kör jag numer med kombinationen VS Tonic+ (Ball Feel) och Signum Pro Poly Plasma (1,18), som jag köper på Tennis Warehouse Europe, vilket gör att jag kommer undan med 150:-/strängning. Med Alu Rough i hybriden blir det ändå under tvåhundra spänn om man köper hybriden i ”delar” på samma ställe.

Skillnaden mellan budgetvarianten VS Tonic+ och finvarianterna VS Team/Touch är försumbar för en motionär. Jag har inte märkt någon skillnad vad gäller hållbarhet heller.

Jag rekommenderar alla ”klåpare” att testa natursena på längden (valfri sträng på tvären). Oöverträffad känsla, håller spänningen bra, hygglig hållbarhet och, framförallt, snällt mot armen.

5 comments:

Björn said...

Bra Roger! Den där informationen behöver många. Fast ska man ge bort sitt materialmässiga övertag, egentligen? Hmm.

Du kunde kommenterat att just Luxilon Alu Rough och Power tappar spänning bra mycket mer och snabbare än t.ex. SPPP.

Just nu träningssträngar jag förresten. Börjar hitta rätt med den nya maskinen. Behöver inte korrigeringsslita i de längsgående strängarna längre. Älskar fördragningsfunktionen! Konstantdragningen följer visst med även i det läget, jag trodde fel först. Fast jag vet ännu inte hur mycket jag ska fördra för att det ska bli optimalt vad gäller jämnhet, spänningsförlust, och snabbhet. Kan välja fritt mellan noll och tjugo procent.

Björn said...

Just det, en sak till. Det är också stor skillnad mellan natursenor vad gäller spänningsförlust. Just Babolat VS från senare år är jättebra på att hålla spänningen, eftersom de förmodligen är hårt behandlade. Billigare och mindre behandlade sorter, däremot, bara tappar och tappar och tappar spänningen. 27 kg kan vara 12 kg ett halvår senare. Speciellt om racketen förvarats i hög luftfuktighet.

MP said...

Hej och stort tack för dina kommentarer! Ikväll blir det premiär för Champions Choice, med nat gut på längden och Lux på tvären, spännande! Min strängare rekommenderade 24kg på min Wilson Pro Staff Pete Sampras, hon hade nog velat gå ännu högre. Jag noterade att du använde knappt 22kg. Hur blir det med kontrollen då? Har också funderat på att använda "string savers" för att förbättra hållbarheten men troligtvis är det tappad spänning som inträffar innan senbrott. När du beställer från Tennis-Warehouse Europe, går du över ett visst belopp för att få fri frakt? Jag antar att du känner till Talk Tennis forumet (du verkar initierad), där finns många bra tips om strängning, material osv.

MP

Roger Nydahl said...

Gött att du uppskattade inlägget, MP. Dina 24 kg på KPS88:or blir nog alldeles lagom. Själv gick jag ner i hårdhet när jag spelade Wilson K90, då hela combon med racket och strängning blev styvt annars. Jag är ganska klent byggd.
På de Head jag spelar numer har jag fått öka på ett par kilo då ramen är mjukare och svarar på ett annat sätt. Så det är bara att prova sig fram. Jag märker dock att jag som medelåders uppskattar lite softare doningar, dock.
String savers har jag bara testat nån gång på nittiotalet och då gillade jag det inte alls. Det gjorde strängbädden livlös, tyckte jag då. Jag gillar inte heller vibrationsdämpare, det känns lite som att maskera halvtaskiga strängningar. Men båda sakerna är säkert preferenser för den enskilde. Prova string savers, och berätta hur det blev.
Jo, jag är stamkund på TWE och jag beställer för över fraktfritt-gränsen nån gång i kvartalet. Strängar, skor och småplock. Racketar hittar jag oftast begagnade, jag chockas ideligen över hur fantastiska, klassiska racketar avyttras till höger och vänster på de mest vanvördiga sätt.
Du har rätt Talk Tennis är en guldgruva om man vill ha tips. Det simmar runt bra många tennismuppar i det hörnet av cyberrymden...

MP said...

Hej,igen. Tänkte bara rapportera hur det gick. Jo, det var ruggigt skönt, det känns nästan som att man slungar iväg bollen men ändå med kontroll. Nån enstaka gång "fjongade" bollen bara iväg och volleyn var lite svår att hålla in över lag. Det kanske blir ett halvt eller helt kilo till nästa gång. Tycker att du att det är någon skillnad i livligheten i din SPPP/Balolat kombo jmf Champ Choice?

Lustigt förresten, jag har också övergått till köpa racketar begagnat, dom jag har nu till exempel.