Ett par eftersläntrare. Jag jobbar hårt på att hinna spela undan de sista vintermatcherna.
Roger Nydahl - Joakim Starck 2-5 4-3
Igår, inte mycket att säga om. Joakim spelade bättre och jag vaknade till lite sent. Det kändes märkligt att krypa in i hallen när det var strålande väder utanför. Så kanske var detta sista vändan inombords?
Idag, gruspremiär. Ulf & jag flyttade ut matchen på detta älskade, hatade underlag. Och, varför vara mesig och börja med att träna på underlaget först. Vi körde på med match direkt.
Roger Nydahl - Ulf Lundblad 3-5 0-1
Jag brukar vara fullkomligt oduglig de första tio-tjugo grustimmarna, så det här får ju betecknas som lite av en succé. Eller, kanske lite väl magstarkt att kalla något för succé när 80% av mina forehands satt metervis bortom baslinjen, ja en del hamnade i staketet!?
Jag bad Ulf om ursäkt för att jag ylade en del, jag lät som en viss Nicke Lövgren bitvis. Men det var så frustrerande. Jag hamnade fel i banan hela tiden.
Och, jag hade ingen spelplan!? Visst, det är åtta månader senast, men jag borde ju efter snart fyrtio års spelande komma ihåg varthän jag ska skyffla bollarna.
Det gäller bara att gnissla gaddarna och hänga i. Jag vet att jag framåt sensommaren kommer haja det här, jag vet...
No comments:
Post a Comment